Inför valet 2026
Sammanställning av blogginlägg om
"Barn- och elevhälsoperspektivet" och systemfelet "Förebyggande riskbedömnigar saknas". Publicerade (2013-2026)
Systemfelet som BARNverket har påtalat en längre tid, blir allt tydligare på alla plan inom reform- och förändringsarbete: avsaknaden av kompetenta konsekvensanalyser och riskbedömningar utifrån ett barnperspektiv! Det gäller utveckling, hälsa och lärande samt säkerhet!
BARNverket ( nov 2018)
Detta är en sammanställning av texter och inlägg om barn- och elevhälsoperspektivet samt om systemfelet att förebyggande riskbedömningar saknas. Texterna har publicerats på BARNverkets hemsida de senaste fyra åren. De är skrivna av BARNverket samt forskare och experter dels inom området barns och ungdomars utveckling, hälsa och lärande och dels inom området psykiska och fysiska miljöer, inne och ute.
BARNverket (aug 2018)
(Sammanställning som skickades ut till riksdagspartierna inför valet 2018)
Det finns ett systemfel i skolväsendets systematiska kvalitetsarbete som riskerar våra barns utveckling, hälsa och lärande. Det saknas nämligen förebyggande riskbedömningar utifrån ett "Barn- och elevhälsoperspektiv". Forskningen är enig om att barn har kropp, sinnen och en känslig hjärna i utveckling som har påverkats, påverkas och kommer att påverkas av allt från gener och stress till rörelse och nära relationer samt den fysiska miljön.
BARNverket (2016)
När jag ser till skolväsendet, som arbetar med skolutveckling och barns hjärnor och kroppar, som är under utveckling, här och nu och inte går i repris, borde riskbedömningar utifrån ett "Barn-/elevhälsoperspektiv" vara en av de viktigaste faktorerna i skolväsendets systematiska kvalitetsarbete.
Monica Wester, BARNverket (2013)
Text nedan är under uppbyggnad
BARNverket kräver:
- Barnskyddslag för fysisk och psykisk utveckling och hälsa
samt lärande och koncentration.
- Kompetenta "förebyggande riskbedömningar" och "konsekvensanalyser" utifrån ett "barnhälso- och utvecklingsperspektiv", för hjärnan, kroppen och alla sinnen, ska göras. Detta i samband med regeringsuppdrag, reformer och förändringsarbeten som berör barn i förskola, skola, fritidshem och gymnasium!
Exempelsamling på systemfelen
Vem är ansvarig för att förebyggande riskbedömningar och konsekvensanalyser görs
utifrån ett "barnhälso- och utvecklingsperspektiv"?
Detta i samband med reformarbete, utredningar, uppdrag och förändringsarbete som rör barn och elever i
förskola, skola, fritidshem och gymnasium.
2026
Skrotar digitaliseringen av nationella prov, Vi lärare
2025
2024
5 insatser som kan bryta ohälsotrenden hos unga, Läkartidningen (BV: var är det "fysiska barnet" och den "fysiska miljön"?)
2023
2022
2021
2020
Megaförskolor
Under början av 2020-talet exploderade byggandet av dessa jätteanläggningar. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) gav stöd till kommuner över hela landet för att bygga ekonomiskt storskaliga förskolor med plats för hundratals barn. (AI)
2019
2018
Skolplattformen
Digitaliseringen av Nationella prov, Skolverket
2017
Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet, Regeringen
Förskolans påverkan på barns hälsa - en genomgång av den vetenskapliga litteraturen, Folkhälsomyndigheten. BARNverket: OBS! Gammal forsknings sammanställning före digitaliseringens, "Megaförskolornas" och de små gårdarnas tid. Hur stora var barngrupperna, personaltätheten? Vilka förutsättningar, tid och rum hade barnen då för motorik-, lek- och rörelseutveckling, inne och ute, rim och ramsor och rytmik, rörelsesång och musik?
2016
2015
2014
2013
2012
2011
2010
2001
"I samband med lärarutbildningsreformen 2001 blev det däremot frivilligt för förskollärare och lärare mot de yngre åldrarna att fördjupa sig i hur barn utvecklas genom rytmik, rörelse, musik, dans och bild. En förskollärare kan idag genomgå hela sin utbildning utan att få någon egentlig utbildning inom dessa områden.
Vi vet hur viktigt det är med rim, ramsor, sång och musik för barns språkutveckling. Vi vet också att barn som börjar skolan med ett begränsat ordförråd riskerar att få svårigheter som följer dem genom hela skolgången.
Mot den bakgrunden är frågan högst relevant: vart tog den obligatoriska utbildningen i rytmik, sång och musik vägen i förskollärarutbildningen?" hämtat från "Vi måste stärka sångens och musikens ställning i förskola och skola" Töres Theorell, 2026
1998
Från barnomsorg till förskola